Vägen till Paris: Asfalterad av guld

I år ledde alla stigar till Paris. Varje tävling i UCI-världscupen, alla träningsläger och varenda sekund varenda dag, allt detta stakade ut vägen för världens främsta elitcyklister till den lilla parisisika förorten Élancourt, där man skulle skriva historia. Pauline Ferrand-Prévot och Tom Pidcock, lagkamrater från INEOS Grenadiers, visade sig vara överlägsna. Bronset tog både Jenny Rissveds och Alan Hatherly .

Det här är deras historia.

Den 4.4 kilometer långa banan var snabb och fysiskt krävande, med 110 höjdmeter som skulle klättras varje varv. Tillsammans med singeltracks kryddade med skarpa kurvor och spännande utförslöpor, bestod banan av flera tekniska sektioner, som stenkistor och hopp, vilket visade sig vara utslagsgivande i jakten på guldmedaljen.

Banan hade designats av Nick Floros, som också låg bakom XCO-banorna vid de olympiska spelen i Rio (2016) och Tokyo (2020) och vid UCI världsmästerskapen i Glasgow. Floros kreation i Élancourt visade sig vara något alldeles extra. Loppet avgjordes på hårdpackat grus, kortare sektioner med mycket rötter, skogsstigar, målraka— samt med flera olika linjer som erbjöd snabbare och mer utmanande alternativ.

Hennes tid var 1:26:02 och hennes glädje efter målgång svår att mäta. Pauline har cyklat hela sitt liv. Den multidisciplinära åkaren föddes in i en cykelfamilj och representerade födelselandet Frankrike i hennes första olympiska spel 2012. Hon slutade åtta. Under de tolv åren som följde därefter, gick Pauline vidare till att skriva modern cykelhistoria genom att erövra världsmästartröjan i alla discipliner under en och samma säsong: i cykelcross, landsväg och MTB.

På banan i Élancourt lyckades Pauline distansera sig från klungan. Initialt tampades hon med den hårt tävlande Puck Pieterse, men den holländske cyklisten råkade ut för otur och ett punkterat däck, vilket inte lämnade några andra utmanare till guldmedaljen. Helt ensam dök Pauline upp på banans sista metrar, med armarna sträckta upp i luften och påhejad av en enorm och enormt stolt hemmapublik.

Svenska Jenny Rissveds första guldmedalj kom i Rio de Janeiro, i den olympiska crosscountry-tävlingen 2016. En väldigt stor seger för Jenny, som då bara var 22 år gammal. Efter sin vinst i Brasilien arbetade den svenska superstjärnan sig igenom en rad personliga utmaningar för att gå vidare och sluta cirkeln i Paris. Jenny har inspirerat oss alla på Shimano och hennes bronsmedalj vid de olympiska spelen 2024 kommer stå som ett bevis på hennes förmåga att övervinna utmaningar och blomma ut som den mästare hon är.

“Det är de olympiska spelen, du måste gå all-in.” – Tom Pidcock, 2024.

Verkligen. Tom Pidcock råkade ut för en punktering när han kraftfullt attackerade under de olympiska spelen 2024. Men även innan det, klev Tom av Tour de France 2024 på grund av sjukdom. Men som den mästare han är, lyckades han att förvandla motgångar till ett mantra om att aldrig ge upp. Ett mantra som skulle visa sig leda till en medalj av allra ädlaste valör.

Mellan Tom:s insats som ledde till en guldmedalj vid de olympiska spelen i Tokyo 2020 och sedan 2024 i Paris, banade ett vinstberg i UCI World Series och en fantastisk insats både på landsvägen och MTB, vägen till en andra rak guldmedalj.

Hela världen som satt bänkade vid sina tv-apparater och den franska publiken på plats, kunde bevittna hur den brittiska cyklisten krigade sig tillbaka för att försöka köra om Victor Koretzky på banans sista skogssektion. Där valde Pidcock en utmanande linje som skulle ge honom ett effektivt driv vidare mot den öppna delen av banan. Responsen var en slående tystnad, där de få brittiska fansen i publiken jublade när en lättad Tom tog målflagg för en väldigt välförtjänt medalj.

Den sydafrikanska bronsmedaljören Alan Hatherly reflekterade över sin insats vid crosscountry-tävlingen i Paris. Han berättade för journalisterna att solen hade varit väldigt stark och svår att hantera. Han kom inom två sekunder från silvermedaljen och hade till och med siktet inställt på Pidcock. “Det var en väldigt taktisk tävling och jag tyckte att det var väldigt tufft att hantera värmen. Personligen blev jag väldigt varm när tävlingen började splittras upp, men jag försökte göra det bästa av det.

Och sen var det bara att ge allt av det du hade kvar i tanken.”

Hatherly, som blev 42:a i Rio och åtta i Tokyo, var ändå glad efter det tuffa bronsloppet i Paris. I otrolig insats.

Det här är deras berättelse. Alan. Pauline. Jenny. Och Tom. De här cyklisterna visade prov på stor ambition, talang och uthållighet. Att nå toppen i cykel kräver hårdvara som du kan lita på kommer ta dig dit. XTR är utvecklad för just det. Komponentgruppen XTR M9100 är känd för sin legendariska precision, bromsstyrka och råa fart och är det naturliga valet för mästare i Enduro och XCO,.

Förvandlar drömmar till medaljer av gnistrande guld.